Beslut är något vi tar hela tiden, varje sak vi gör är ett enskilt beslut. vi gör så många beslut varje dag att vi ofta inte ens slänger en tanke på det, det går som på räls. men sen kommer der större besluten som kan påverka hela livet och de besluten kan vi tänka något enormt på istället. ett dåligt beslut kan påverka hela livet negativt samtidigt som ett bra beslut kan påverka livet positivt. det är lite läskigt att hela livet kan hänga på ett litet beslut trots att vi gör så många beslut hela tiden. alla har säkert gjort ett dåligt beslut, ett misstag men det är misstagen man lär sig på. Man lär sig av sina misstag. jag tror ändå att den som gjort en hel del misstag i livet är de som lärt sig mest och har mest livserfarenhet. sen får ni säga vad ni vill. men sen tror jag oxå att man aldrig lär sig att ta svåra beslut bra och snbbt, varje beslut är en ny prövning.

peace/ Hannah

 Visste du att den som framstår som
mycket stark, ofta är den som är känsligast? Visste du att den som lägger all
sin tid på att ta hand om andra, kan vara den som behöver pysslas om?
Visste du att de tre saker som är bland de svåraste att säga är: jag älskar dig, förlåt
och hjälp mig?

Peace

Det är en grej som jag retar upp så fruktasvärt på och det är alla som säger "jag älskar dej" till sådana dom knappt känner eller ens träffat. Sådana som de bara snackat med på t.ex bdb, msn eller sms . Det är så patetiskt, man älskar inte nån bara för att man snackat lite. Älskar är ett ord som används alldeles på tok för mycket nu för tiden, man kan säga det till vem som helst verkar det som. Men det ska vara ett ord man säger till någon man verkligen menar det till , det är och borde för alltid vara ett speciellt ord.Använd det med respekt och missbruka det inte! Så väx upp alla jävla småungar *förlåt för fula ord* och skärp till er.

Och förfan använd inte ily, det är det fulaste ord som någonsin funnits, hatar det!

Over and out/ Hanna

Med tanke på förra inlägget om syntetsadlar, vad tycker ni?

     VS       

Syntet                                         Läd
er

Over and out/ Hanna

Har en redig utväxt nu, så måste färga mitt hår. Borde egentligen inte färga och platta mitt hår så mycket som jag gör, för det blir jätteslitet men men. Det stora problemet är att jag inte riktigt vet vad jag ska färga håret till. Vill ha kvar min mörkbruna färg men funderar på att kanske färga rött, inte jätterött men lite rött. Att färga blont igen har jag oxå faktiskt funderat på och en hel del har faktiskt tyckt att jag ska göra det. Men jag vet inte riktigt, passar jag verkligen i blont? Blir det oranget dör jag, så är inte säker på att jag vågar färga blont, dessutom sliter det så på håret om jag måset färga massa. Jag kanske ska färga svart istället? Jag har jättesvårt att betsämma mig. Vill ha alla hårfärger (a)

Ett alternativ jag tänkt på är att färga det en gång rött och när jag fått utväxt färga till blont. Jag gör en omröstning här på bloggen så får ni säga vad ni tycker, det låter som en bra idé. Då får jag lite hjälp i alla fall. Men aja, får fundera lite till innan jag betsämmer mig. Speciellt om jag ska färga blont, då kan jag inte ångra mig hur som helst.

Kommer ett inlägg sen om hur jag tränar styrka och kondition med hästarna lite senare idag så håll utkik.

Over and out/ Hanna

Satt och kollade på nyhetsmorgon på tv4 innan och såg när malou pratade med caroline af ugglas.För ett tag sen gillade jag verkligen inte Caroline och tyckte att hon bara var allmänt konstig. Men ju mer jag ser henne desto mer gillar jag henne faktiskt. Hon är verkligen en stark kvinna och inspirerar mig. Hon är väldig speciell men är stolt över det, hon är stolt för den hon är. Hon är väldigt öppen och står för allt som innefattar i hennes liv, att hon varit demprimerad, varit självmordsbenägen och allt sådant men står för det och känner ingen skam. Jag tycker fler personer ska göra det, våga stå för vem man är vad man tycker och att man faktiskt mår dåligt. Det är inte konstigt och onormalt att må dåligt, alla har motgångar.Sånt är livet och det måste vi aceptera, vi måste lära oss acceptera oss själva. Jag tror många inte vågar berätta hur de egentligen mår för de är rädda att få skit för det och är rädda för att bli nobbade,att ingen orkar lyssna. Men en vän som inte lyssnar är ingen vän. Jag tror det är viktigt att man pratar med någon och berättar om sina känslor men samtidigt får man inte ta ut alla sina känslor över någon annan, att tynga ner någon annan för att man själv ska må bra. Det är viktigt att man själv bearbetar sina känslor och låter det ta den tid det tar. Att må dåligt är normalt, glöm aldrig det! Du är inte svag bara för att du visar dina känslor, tvärt om du är en stark person som vågar stå för dej själv och och dina tankar. Det är modigt.

Förlåt för ett rörigt och konstigt inlägg men var tvungen att skriva av mig. Fick mig verkligen en tankeställare när Caroline pratade och hade egentligen kunnat skriva en hel roman tror jag men jag nöjer mig här.

Over and out / Hanna